Tillbaka till huvudsida

Jordbruket i Gåxsjö

Av Roland Svensson 2022

År 1933 blev det möjligt för säsongsarbetande skogsarbetare att förmånligt låna statliga pengar till ett eget litet jordbruk. Tanken var att hustrun skulle sköta gården när mannen arbetade i skogen på vintern.

Typiskt ”Per-Albintorp” byggt 1935 av Olof “Kvicken” Eriksson. Fotot har nog tagits när torpet var nybyggt.

På tio år uppfördes mer än 6 500 så kallade Per Albin-torp i Sverige. Hela 1 276 av dessa byggdes i Jämtland och Härjedalen. Man kunde få låna upp till 6000 kr räntefritt på villkor att man var frisk och skötsam och inte hade egna medel att skaffa bostad för. Den som fick lån åtog sig att odla upp minst 1 hektar jord. Husen skulle byggas efter typritningar och därför ser alla nästan likadana ut även om det finns tre olika typer. De flesta Per Albin-torp byggdes vid mitten av 1930-talet. Därefter minskade de i antal då fler flyttade in till städerna och det blev lättare att köpa ett torp med uppodlad mark än att bygga nytt. Alla torp färdigställdes inte. 1948 avskaffades arbetarsmåbrukslånet. I Gåxsjö och Brattåsen bildades under denna tid 8 st ”PerAlbintorp” som styckades av från stamfastigheterna i byn.

År 2000 fanns det 3 mjölkproducenter i Gåxsjö. Den 20:e mars 2020 avvecklades den sista mjölkproduktionen i Gåxsjö. I Nyland finns i mars 2022 fortfarande en mjölkproducent. I stället har flera kött och fårbesättningar kommit till. 2022 finns det 3 gårdar med köttdjur, 1 gård kombinerar köttdjur med får och 2  fårbesättningar.

Den mekaniska rationaliseringen har förändrats på många sätt. Skörd från lie, räfsa och hässja vidare till löspress och skulltork till nutida rundbalsensilering. Åkerbruket har utvecklats från hästpredskap till traktor med 5-skärig växelplog och 7 meter bred harv.