Tillbaka till huvudsida

Något om säd- och foderskörden

Ol Pålsa krönika

Vid sädesskörd begagnades vanligen skära eller s.k. söjd under 1840 och 50 talen och korn banden drogs vanligen på stången 10 på varje. Men i Gåxsjö m.fl. byar, har man dock hufvudsakligen begagnat lie med krag vid skörden, och sedan härsjat kornbanden i s.k. finnhärsjor om 12 a 22 roars höjd, men då säden frusit bort har man vanligen härsjat kornet, halmen som hö. I vår tid användes ej skära lika almänt som förr, ty det är beqvämare att begagna lie och många börja härsja sitt korn som hö äfven under goda år, dock i vissa fall med axändan emot sydost. Och de olika sätten har sina fördelar och olägenheter. Att härsja i finnhärsjor är fördelaktigt under regniga höstar, och dessutom kan man få börja höstplöjningen genast efter skörden. Men om man drager kornet på stängen torkar det fortare, om det blir gynsamt väder. Och att härsja kornet som hö, har nog äfven sina fördelar, i synnerhet om man vänder axändan emot solen, då är det vist icke så dumt särskild i vår tid, då man icke har lust att bocka sig på gammeldags vis. Skördemaskinerna har ej kommit i något allmänare bruk, ty åkrarne m.m. lida ofta af liggsäd. Vid Rågskörden har man äfven lagt bort skäran och begagnar nu mer och mer allmänt lie och råghärsjorna har vanligen 3 a 4 roars höjd, såsom förr. 

Slåtter hos Anders Hansson i Gåxsjö.

Vid höbergningen har man under 1840 och 50 talet vanligen torkat detsamma på marken innan man härsjat upp det, ty man gödslade vanligen ymnigt på de små tegarna och derföre var torkning på marken nödvändig. Det skogsfoder som man kallar hästforder har man både förr och nu, torkat på marken, om detta låtit sig göra, innan man härsjat upp detsamma. Men det skogsforder som man kallar starr, måste man altid torka på marken i synnerhet om den skall stå ute till vintern ty i så fall måste man lägga 2ne lag med starr emellan varje roa och sådana härs¬jer har man kallat “starlass” Och en bonde kunde ha 50 a 100 st. sådana lass ute på “starfloarne”, att köra hem för varje år under 1840 talet. Nu slår man väl icke 1/10del deraf, ty slottern har försämrats m.fl. orsaker, men så har man nu så mycket mera hö i stället, och så godt är väl det.